Jiven är en av de danser som ingår i tiodans, det vill säga den uppsättning klassiska pardanser och den tävlingsform som på engelska kallas ballroom dancing. Tiodans delas in i standarddanser och latinamerikanska danser, där jiven är en av de sistnämnda (tillsammans med cha-cha-cha, rumba, samba och pasodoble).
Jiven uppstod i USA under tidigt 1930-tal, där den började dansas av afroamerikaner. Den växte och fick stor popularitet tack vare sångare som Cab Calloway. Jiven växte dock självklart inte fram ur ett vakuum – den har sina rötter i jitterbuggen, som uppstod i USA något årtionde innan jiven. Jitterbuggen är nära besläktad med andra swingdanser som lindyhop och East Coast Swing, och jiven kan i sin tur sägas vara en livlig och mer ohämmad version av jitterbuggen.
Jiven kan lätt kännas igen på dess höga tempo; vid tävlingar dansas jiven till ett tempo på 176 bpm, vilket gör den till en av de snabbaste pardanserna. Jiven dansas dessutom med ett grundsteg som närmast är ett hopp, och innehåller många höga knän och sparkar. Det gör jiven till en högintensiv dans, som kräver att man är i god form. När man dansar en fysiskt krävande dans som jive är det dock inte bara viktigt att man har bra kondition och styrka, utan också att man återhämtar sig efter att man dansat, precis som med vilken träning som helst. Då kan det till exempel vara skönt att slappna av i snygga loungemöbler tillsammans med sina dansarvänner, så att man är laddad inför nästa träning.
Jivens historia började precis som de flesta danser med att den var en social dans, som dansades för nöjes skull. I takt med att den blev mer etablerad började det dock anordnas tävlingar, och år 1968 antogs jiven som den femte latinamerikanska dansen i internationell tiodans. Den jive som vi ser i tiodanstävlingar idag har egentligen bara funnits sedan 1990-talet, då den ser annorlunda ut jämfört med den historiska jiven. Förutom att den är gladare och ”hoppigare”, innehåller modern jive även många steg med djupa knäböj och roterande eller gungande höfter.
Tiodans, och därmed även jive, har självklart blivit ett mer välkänt fenomen tack vare tv-programmet Let’s Dance, som har sänts i TV4 sedan 2006. Under 12 år har svenska tv-tittare med andra ord fått bekanta sig med de olika standarddanserna och latinamerikanska danserna, däribland jive.