Sällskapsdans var den mest populära dansformen under 1700-talet. Den har sin början i Frankrikes 1600-tal, då Louis XIV regerade. Han debuterade själv som balettdansare vid bara 14 års ålder som “Solkungen” (ett smeknamn som han fick behålla livet ut) i “Ballet de la Nuit”. Både i adliga och borgerliga kretsar bestod sällskapslivet av salonger där man i princip bara umgicks, vilket blev lite långtråkigt och man kom då att börja dansa som förströelse. Den mest berömda sällskapsdansen under perioden var menuetten, som var en komplicerad sällskapsdans som krävde precision och koncentration och som även var den populäraste dansen bland Stockholms adel. Andra populära danser, vars namn känns igen, var gavotte, courante och anglaise, som antyder influenser från Storbritannien, då fransmän på semester tog inspiration av brittiska danser.
Kläderna som bars på 1700-talet, speciellt av damerna, var kanske inte de mest bekväma att dansa i, men de var definitivt vackra och otroligt imponerande. Stora krinoliner, mycket spets och krus, och enorma, pudrade peruker både på damer och herrar var på modet, liksom vackra solfjädrar bakom vilka man kunde blinka förföriskt. Sällskapsdanserna som skapades under denna perioden anpassade stegen och mönstren i dansen efter klädstilen och man fick ta ut svängarna ordentligt, om än på ett stiligt och värdigt sätt. Takterna i dessa danser kunde vara från två-takt och uppåt, men var ändå relativt långsamma. Poängen var att visa sig så graciös och elegant som möjligt och det var viktigt att vara rakryggad och se nobel ut. Även om man dansade i grupp så dansade man kvinna och man mitt emot varandra och speglade varandras fotsteg. Dansträning ansågs som ett måste både inom adeln och borgerskapet och man började redan som barn öva dessa danser för att, som vuxen, kunna dra full nytta av tillfällena till flört och umgänge. Varje säsong kom nya danser, eller variationer på danser, på modet och publicerades till och med i manualer.
Fascinerande epok
Om man letar på nätet så upptäcker man att 1700-talet är något som lockar många just nu. Det finns danstrupper som framför danserna från epoken och även dansklasser där man får lära sig dessa danser iförd traditionella utstyrslar. Runt om i hela Europa finns fantastisk arkitektur från 1700-talet och här i Sverige har vi många vackra slott och herrgårdar med anor från eran. Det finns en generell fascination just nu över svunna tider. Kanske är vi trötta på det moderna livets snabba takt och stress, och längtar till, vad vi ser som ett lugnare och enklare liv. 1700-talet var ju även en tid då många berömda konstnärer verkade och det finns på så sätt mycket bildlig dokumentation över eran, vilket gör att vi lätt kan drömma oss tillbaka till den tiden. Naturligtvis fanns fattigdom och besvär och livet var inte lätt för alla, så kanske våra tillbakablickar inte är helt realistiska, men det hindrar inte längtan till en lugnare och mer harmonisk tillvaro, som vi inbillar oss att man då hade. Vi kan iallafall dansa oss in i 1700-talet och njuta av elegansen och stilen i de vackra rörelserna.